Dag 10: ett marsvinsminne

Jag har många marsvinsminne, men det starkaste (förrutom när jag hittade Lufsen när han hade... gått bort) minnet jag har är nog dagen då vi fick reda på att vi skulle skaffa marsvin  och den dagen vi skulle hämta dom.
Våran familj satt vid bordet och hade precis ätit klart, när min pappa helt plötsligt säger: barnen, på lördag ska vi åka till eragons! (det var en torsdag)
Vi: vad är eragons? det är säkert något tråkigt ställe som ett museum...
Pappa: vet ni inte vad eragons är! det är massa kul där ju! kom så ska vi titta på datorn... så gick vi till datorn och kollade, för vi hade ingen aning om vad det var för någonting. eragons? låter nästan som en krydda, eller den där boken... i alla fall så visade han oss att eragons var en omplacering för marsvin, och att vi på lördag skulle skaffa marsvin. jag blev så glad att jag började gråta av lycka, och sedan när jag lugnat ner mig tittade vi på marsvin till adoption. men vi hade några krav. mina var att mitt (jag och min lillasyrra fick varsitt, men sedan sa mamma och pappa att dom var till mig, men att jossan hade blivit sur om inte hon oxå fick ett litet djur... men nu är båda mina) marsvin skulle vara släthårigt och korthårigt, och helst vara tre färgat. så såg mitt marsvin ut. jossan ville ha ett marsvin som var långhårigt, men det var det ända kravet. och föräldrarna ville ha två redan ihop satta hanar.
så vi tittade på marsvin till salu och fastnade genast för två killar, en som var ett halvt år och en som var drygt ett år. och dom stämde in på alla våra önskemål! den ena killen var kort och släthårig+ tre färgad, och den andra killen var långhårig och underbart söt (det var ju dom båda)
på lördagen åkte vi in till eragons och välkomnades av massa pip och kuttranden. men dom ända jag kunde tänka på var dom underbara killarna vi sett på nätet. jag kollade runt, men inget marsvin var lika fint som dom jag ville skulle följa med oss hem. så till slut hittade jag mina killar; två riktiga fegisar som satt och tryckte under sin tunnel, tätt intill varann. och jag smälte direkt! kunde inte föreställa mig några andra marsvin, det fanns bara dom.
dom vägdes och klo klipptes, sattes i en låda och gavs till mig. jag tittade i lådan och sa till killarna: nu ska ni följa med oss hem, Melvin och Lufsen.

Lufsen, du är saknad <3